Så skapar du små tidsfickor i vardagen
08 september 2016, Av Trine Kolding, författare och Danmarks ledande tidsexpert.
Snabb tid och långsam tid
Fick du koppla av under sommarlovet? Blev du så fast i växeln att du glömde tiden och vilken veckodag det var?
Om du gjorde det, har du varit i "långsam tid".
Thomas Hylland Eriksen, socialantropolog och professor vid universitetet i Oslo, introducerar i sin bok "Ögonblickets tyranni" begreppen snabb och långsam tid:
Sakta ner tiden har en naturlig och sammanhängande rytm. Långsam tid är block av ostörd tid – tid för kontemplation, reflektion, för att göra en sak i taget och ha möjlighet att avsluta den. När klockan ligger i lådan och tiden är fri från tryck.
Snabb tid är fragmenterad och uppdelad i korta ögonblick när vi zappar från en uppgift till en annan. När vi bombarderas av information, mobiltelefoner, e-post, tidningar, zapping mellan tv-program, hemsidor. När vi inte har tid att göra det vi gör ordentligt eftersom det alltid finns 10 andra saker vi måste ta oss till också.
Under de långa semestrarna är det nästan omöjligt att inte komma in i den långsamma tiden.
För mig kan det dock ta upp till en vecka innan jag helt mentalt har släppt jobbet och vinkat hejdå till planering, samordning och deadlines.
Även om jag trivs extremt bra med struktur och planer så är det också härligt att släppa taget helt och bara: Vara. Känna. Känsla.
När jag är i snabb tid är jag supereffektiv och får mycket gjort.
Men jag behöver den långsamma tiden för att återhämta mig, skapa överblick och prioritera min tid och resurser förnuftigt. Den långsamma tiden är nödvändig för att jag ska prestera i den snabba tiden.
Problemet med snabb tid är att vi lätt tappar bort oss själva och vår närvaro i den. När tåget väl är i toppfart är det svårt att hoppa av och prioritera den långsamma tiden.
Så vad gör vi?
Med lite struktur och planering kan du enkelt få in mer av den långsamma tiden i din vardag.
Ta bara några minuter att tänka på:
- Vad är den bra, långsamma tiden för dig? Och för familjen?
- När känner du de där speciella stunderna av lugn och ro? När har ni roligast tillsammans?
- Är det i vissa situationer? Vid vissa tider?
För min egen del är det bland annat:
- Kvällar och dagar då jag (och helst även resten av familjen) inte har några planer.
- Nuvarande stunder med barnen som uppstår spontant, till exempel under matlagning
- När jag springer eller cyklar i naturen.
- När jag först vaknar och har tillräckligt med tid att dricka en kopp kaffe för mig själv.
- Eller när ett av barnen också vaknar tidigt och vi har mor-son-tid tillsammans.
- Dagarna då jag får meditera.
- När jag får massage.
- Platser där det inte finns mobiltäckning eller det är förbjudet att ha mobilen påslagen.
Planera för oaserna
"Om du vill ha något gjort, ta dig tid för det", är ett av mina favoritmotto.
För mig är planering ett viktigt verktyg för att skapa den tid och vardag man längtar efter.
.jpg)
När du väl har listat ut vad som är bra och långsam tid för dig och familjen kan du börja planera mer av det.
Hemma hos oss planerar vi faktiskt att ha oplanerad tid...
Ja, det låter paradoxalt, men vår erfarenhet är att om vi inte avsätter några kvällar, dagar eller helger så fylls de snabbt på med alla möjliga aktiviteter.
Och det är bara inte alla möten och evenemang som fyller oss med energi eller skapar en möjlighet att ladda om.
Jag prioriterar att få en bra massage med jämna mellanrum.
För att lyckas prioritera denna viktiga personliga tid planerar jag vanligtvis tre till fyra månader framåt i tiden. Sedan finns det en lucka i både min och massörens kalender, och jag kan nu gå och se fram emot de kommande oaserna av långsam tid.
Särskilt under hektiska dagar är det värdefullt att kunna räkna ner till nästa me-oas.
Kom ihåg att njuta av tidens fickor när de inträffar
Allt kan eller bör inte planeras. Många tidsfickor uppstår spontant när vi minst anar det.
När du står i kö på motorvägen. Ja, det kan vara irriterande, men du kan inte göra något åt det, och detta skapar en tidsficka som du kan välja att njuta av.
Jag har mycket pendlingstid i mitt jobb, och jag önskar verkligen ibland att det var annorlunda. Jag kan också välja att njuta av ensamtid, lyssna på hög musik eller en rolig podcast, prata i telefon med vänner jag inte får se tillräckligt osv.
Undvik att överstimulera sinnena
Både vuxna och barn utsätts för ett kolossalt antal sinnesintryck. Allt vi hör, ser, känner och känner är stimuli som ska bearbetas av hjärnan.
Tänk bara på vad en vanlig dag på kontoret, institutionen eller skolan ger när det gäller sensorisk input. Inte konstigt att vi ibland får "hjärnvärk" och är trötta när vi kommer hem. Och hemma fortsätter bombardementet i form av iPads, TV, PC, mobil mm.
Ett enkelt sätt att gå från snabb till långsam tid är att minska mängden stimuli.
Hjärnan kan bara göra en sak i taget
Om vi tränar på att fokusera och ta pauser samtidigt är vi på god väg mot mer av den långsamma tiden och de värdefulla pauserna i vardagen.
Som förälder kommer du ofta på att du försöker göra flera saker samtidigt, samtidigt som du försöker lyssna på vad barnen säger och samtidigt hålla ett öga på att ingen råkar ut för olyckor.
"SLUTA!"
Vetenskapen dokumenterar att vår hjärna inte alls är inställd på att multitaska.
Jag har börjat berätta för mina barn:
"Min hjärna kan inte multitaska, så du måste vänta tills jag är klar."
Eller: "Din bror talar nu, det är din tur om en liten stund".
Samtidigt övar jag på att sluta när jag tar igen mig i att multitaska.
Vissa dagar är bättre än andra. Men jag kan känna en markant förbättring av min uppmärksamhet och min närvaro när jag kommer ihåg att min hjärna har vissa begränsningar.
Och jag hoppas att mina barn också tar med dem ut i världen, att vi själva kan göra något för att skapa lugn och tidsfickor i vardagen.
Många hälsningar, Trine på trinekolding.dk och Anne på Ugeplan.dk :)
Vill du få dessa artiklar automatiskt?